Året 2016 - En liten familjeuppdatering

Vill börja med att önska dej en riktigt God Jul! Kanske är du här för att du just fått ett julkort från oss eller kanske en lite hälsning på mailen 😊. Flera av er, våra vänner, skriver nyhetsbrev eller lite längre uppdateringar från året till oss en eller flera gånger om året och jag älskar att läsa om hur ni har det och vad som händer i era liv. Ibland har vi också skrivit lite mer på våra julkort men i år tänkte jag att det kan vara dax att för en lite längre uppdatering här på bloggen. Det var visst ett tag sedan 😥. Men jag har ju faktisk skrivit ett litet inlägg här 2016, såg jag, ....är inte på FB ännu.
I vilket fall, julkortstraditionen håller jag ännu på och jag vill verkligen säga att jag uppskattar såååå mycket de julkort vi får i brevlådan, allra roligast är det ju med den där lilla extra hälsningen och kanske en bild.

Familjen 2016       

Vad händer?

Året började med en spännande liten miniresa för mig, Alicia och Antonio till England. Ganska spontant så bestämde vi oss för att åka och hälsa på familjen Frosthagen som bor och arbetar med UMU i Derby i England. Vi passade även på med lite sightseeing och shopping i London. Det blev en så lyckad resa så vi tänker göra om den igen om några veckor.

Just det innan det firade vi ju såklart Alicias 12-års dag. Nästa år blir det en tonåring till i huset. Alicia går nu i sjuan i musikklass på Hagaskolan. Har i veckan varit på hennes julkonsert, de är fantastiskt duktiga och proffsiga,tillsammans med Norrköpings symfoniorkester. Under vårterminen började hon på truppgymnastik förutom cirkusen och nu till hösten slutade hon på cirkusen för det blev för mycket med både och. Hon lär sig en massa avancerade volter som har en massa konstiga namn som jag aldrig kommer ihåg. Super duktig är hon i alla fall så klart!

Under hösten 2015 och våren 2016 var vi med på Kings Kids ledarskola som denna gången hölls i Nyköping, nära och bra för oss. Jag var med och lagade maten, alltså köksansvarig vilket var en helt ny utmaning för mig som jag tyckte var jättekul. Alicia och Emanuel var också med, Alicia hjälpte till med de minsta barnen när föräldrarna hade undervisning vilket hon var väldigt duktig på.

Bästa var förstås den avslutande outreach-helgen på påsken. Så roligt och inspirerande. Lite extra kul var det också att vi samarbetade med Vineyard församlingen i Nyköping.

Emanuel spelade Jesus i ett musikdrama på torget i Nyköping han har verkligen talang för det. Vi älskar Kings Kids!



Jo, för det är en nyhet för året att vi har gått med i Vineyard här i Norrköping. Kanske framför allt jag har länge känt att jag behöver hitta ett sammanhang och en kyrkfamilj som passar ihop bättre med vad jag längtar efter och vad som är viktigt för mig när det gäller uttryckssätt och hjärta. Det har varit en process som egentligen pågått länge men som kickade igång på riktigt liksom när vi efter sommaren 2015 valde att gå ur Pingstförsamlingen. Allt har sin tid och då var det tid att ta steget och lita på att Gud hade något annat för oss, vilket jag starkt kände trygghet och frid i att det skulle komma vartefter.

I januari, efter att ha besökt Vineyard mer och mer regelbundet under hösten, så gick jag med i en husgrupp och där med även med i församlingen.
 Vi är ett relativt litet gäng i församlingen på mellan 50 -70 personer, men på tillväxt. Det är härliga nya vänner jag fått, genuina och äkta med en stark längtan efter mer av Gud och det han har för oss. Församlingen har ett stort hjärta för Norrköping och dess innevånare och särskilt för dem som är som mest utsatta. Varje vecka har vi "öppen kyrka" där det serveras lunch för ett 80-tal personer, det finns klädutdelning och många som ger sin tid och engagemang för utsatta människor. Det är här jag har en stor del av mitt hjärta och i måndags när jag stod och delade ut soppa så fylldes jag så starkt av känslan att Ja, det är det här som är livet att få ge till den som inte har, att få möta en annan människa, se dem i ögonen och ge ut lite av Jesu kärlek och omsorg. Helt fantastiskt!

Barnen har ännu inte känt sig helt hemma i församlingen. I den här ålder handlar allt om vänner och relationer. Leonardo och Gabriel har sitt sammanhang sedan flera år tillbaka på ungdomssamlingarna på fredagarna i Korskyrkan. Och det som är skönt här i stan är att ungdomarna ser inte församlingstillhörighets som någon slags gräns utan alla hänger med alla och regelbundet har de Togethersamlingar alla kyrkorna tillsammans.
Alicia däremot går till Pingstkyrkan på fredagar där hon har flest vänner och väldigt go relation till deras ungdomsledare. Emanuel är med till Vineyard ibland men saknar vänner och det är få barn på söndagsskolan. Han går också på sina aktiviteter i Korskyrkan på fredagar.

Gabriel 15 år, går sista året på Prolympia idrottsskola med fotbollsprofil. Vi är i full färd med att välja gymnasium till hösten. Och självklart blir det något med fotbollsprofil även där. Vi hoppas att han blir antagen till NIU, elitfotbollsutbildningen här i Norrköping som han sökt. Han spelar nu i IFK Norrköping och är även med i Östergötlands distriktslag, så det går bra för Gabriel och fotboll är livet kan man lugn säga för killen.

Under läsåret som gick så har Gabriel gått Konfa. Här är vi på den avslutande gudstjänsten i maj. Jag var med under året som Konfa ledare vilket var fantastiskt roligt och ett privilegium tycker jag. Vi avslutade med en Konfa-resa till England i början av juni. Vi besökte en Vineyard församling i Nottingham, vi bodde på UMU basen i Derby och vi hade en shoppingdag i London. Härliga upplevelser och minnen. 

Det har varit en del fireri i familjen Åberg i år. Det hela började med att min bror fyllde 50år och bjöd på härlig suppé och fireri i februari. Sedan var det pappas tur att fylla år i maj och då blev det 70-års firande med en helg fylld av god mat och underbar samvaro med familjen. Kort där efter tog min kära syster examen och då firade vi det med ännu mer god mat och glad skratt. Det är inte lustigt om man blir lite rund om magen. 

Trots att vi nu redan varit i Varberg 2 gånger i sommar så ville vi så gärna åka ännu en gång för lite mer bad och båt i augusti, och det blev det även om det inte var bästa vädret för varken det ena eller det andra....

I somras var vi även (alla i familjen) med på Fällan-lägret i Ödeshög. Detta är en tradition kan man väl säga och alla längtar dit varje år. Just i år var det 50 års jubileum på lägret så det firades lite extra på flera olika sätt. Vi hann även med några dagar på Nyhem och på Vineyard Summer Camp. Fattar inte varför sommaren ska vara så himla kort så att man nästan får stressa för att hinna med allt roligt som man vill göra.... ja, ja, livet på en pinne i Sverige. Längtar, längtar, längtar till sommaren igen.

Leonardo går andra året på Ledarskapsprogrammet på gymnasiet, även han har idrott och fotbollsprofil på schemat. Annars är det mest fotboll, fotboll, fotboll som gäller. Han spelar i Smedby och hoppas på att få komma med i A-laget inom kort. I somras jobbade han en vecka som ledare för ett dagsportläger för barn. 

Emanuel, fotbollskille nummer tre 😊, är nu 10 år och har börjat på Jönsbergska idrottsskolan i höst. Idrott på schemat varje dag passar en kille med mycket energi. Emanuel spelar också fotboll i IFK och han går på friidrott. Han blir aldrig trött och är både kvällspigg och morgonpigg!

Så har vi vår lille Antonio 2½ år. Han är ju ett litet charmtroll så är det bara. Oftast glad med envisheten kan gå över i ilska och frustration ibland. Antonio började på dagis i augusti. Efter sin invänjningsperiod på några veckor så vande han sig ändå snabbt och har redan blivit ett luttrat dagisbarn vilket ger mig blandade känslor, men självklart är jag glad att han trivs och mår bra och är nöjd o glad.

Själv har jag under hösten påbörjat en kockutbildning, tyvärr har jag inga studiemedel kvar att ta av så det blir lite slitigt att arbeta och studera samtidigt, men det är bara att kämpa på för det man tror på och vill. Jag har haft tre olika arbeten och ytterligare två som jag hoppat in på vi några tillfällen. Jag brukar säga att jag tycker om omväxling men ja, det kanske kan bli lite för mycket med det också, särskilt eftersom ett av jobben är som lärarvikarie på typ alla skolor i stan så blir det väldigt många nya ansikten på en vecka.  

I somras försökte jag spendera så mycket tid som möjligt i huset på landet i Ödeshög där jag kan påta i jorden och njuta av lugnet och fågelkvittret. Åh vad jag längtar dit, men det måste vara sommar eller åtminstone vår för den här årstiden är det bara mörkt och rått o kallt. 

Marco jobbar kvar inom folktandvården och är nu tillbaka i Söderköping efter att ha varit en period på en annan klinik. 

Det var en lite uppdatering. Skriv gärna en kommentar nedan, det är alltid roligt att få några ord från er som läser. Ha det gott nu och så hoppas jag att vi ses snart!

Kram 💖