Rykande färskt

Sitter just nu på flygplatsen i Iquitos. Vi skulle flyga till Lima hela teamet, imorse kl. 10.00, men när vi kom till flygplatsen på morgonen kl. 8.00, så fick vi veta att flyget var inställt. Vi var alla så laddade…
det är bara att bita ihop. Nu står teamet i kön för incheckningen i alla fall. 18.30 ikväll går flyget.

Det har varit en turbulent vecka. Vi stod inför en hel del svårigheter som familj. Vi har bett om extra förbön. Och med början i söndags så kom ett genombrott. Gud talade in i våra liv och tog oss igenom. Det är så jobbigt när man står mitt uppe i svårigheterna. Allt ställs på sin spets. Men vi upplevde så hur bönen bar oss och bröt igenom andliga barriärer.

Tack alla ni som bett för oss och tack för alla mail. Vi blir så uppmuntrade varje gång det dimper ner mail från er våra vänner i Sverige. Det är så skönt att veta att ni tänker på oss.

Men nu är vi på väg, i alla fall har vi kommit till flygplatsen :), det känns så spännande att gå in i nästa fas av skolan. Det kommer bli annorlunda. Vi har förstått att vi kommer jobba ganska hårt och ibland ha fullt upp. Men det blir ju på ett helt annat sätt än att sitta på lektioner och ha ett schema i den meningen. Vi har fått veta att YWAM (Ungdom med Uppgift) också stavas F-L-E-X-I-B-I-L-I-T-E-T

Det gäller att vara förberedd på det mesta alltså.

Varje tisdag är resdagar. Då åker vi till ett nytt ställe, så om en vecka ska vi åka till ett samhälle som ligger utanför Areqipa i Peru, därefter åker vi till Chile, tror jag. Vi har inte fått veta alla detaljer och som sagt inget är hugget i sten, saker kan hända.

Semester planer?

Nu mitt i allt så vill jag göra lite reklam för vårt radhus i Norrköping. Innan vi åkte iväg till Peru så skrev jag här på bloggen om vårt radhus som vi har i Norrköping. De står tomt nu när vi är borta och vi betalar hyra för det varje månad.

Ett sätt för oss att få lite hjälp med hyran i sommar är att vi vill låta er, våra vänner, komma till Norrköping och bo hos oss mot ett bidrag till hyran. Så nu vill jag påminna om den möjligheten. Vi har redan fått våra första hyresgäster under två dagar nu i maj, och det är jätte roligt.

Man kan komma och bo allt från en natt till flera veckor, från nu och tills vi kommer tillbaka i slutet av augusti. Jag vill verkligen uppmuntra er att semestra i Norrköping i sommar. Vi bor i en mycket fin stad och det finns mycket intressant, kul och spännande att uppleva. Har ni inte besökt Kolmården ännu så har ni ett super tillfälle nu, och inte allt för långt ifrån Norrköping ligger Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Det finns flera fina parker och grönområden nära där vi bor och även ett gratis bassängbad.

Dessutom bor vi i ett barnvänligt område och ett barnvänligt hus. Vi har många sovplatser, så det går bra att komma två familjer på en gång. Vi har åtminstone 7 sovplatser och med plats för extra madrasser om det behövs. Alla bekvämligheter finns, tvättmaskin, torkskåp, kyl, TV, video, DVD,  dusch och bad, uteplats med grill, massa leksaker och ett komplett kök. Ni står själva för maten bara.

Låter det intressant? Passa på att boka in er semester med en gång. Skicka oss ett mail så kan vi ge mer information och tala om vilka datum som finns lediga. I skrivande stund står sommaren öppen, men vi hoppas på full bokat!

Vi har inte alltid tillgång till internet varje dag, därför är det viktigt att vara ute i lite god tid och vara beredd på att mail svar kan dröja flera dagar.

Många hälsningar

Anna & Marco

Vår härliga uteplats på baksidan

  

De här personerna kan man träffa på om man åker till Astrid Lindgrens värld i sommar.

   

Om det skulle regna någon dag kan man passa på att besöka busfabriken och så finns det massor med affärer och shopping centra att gå och strosa i.

 

De här skönheterna får man träffa på Kolmården. Vad är årets nyhets attraktion?

Club de Jesus – Jesus klubben

I går eftermiddag följde vi med ledarna i kyrkan vi går till, till deras eftermiddagssöndagsskola i ett fattigt område där en av ledarna bor. De kallar det för Jesus klubben. Hon öppnar upp sitt hem och bjuder in barnen i området varje söndagseftermiddag. På fredagar bjuder hon in föräldrarna till barnen och de har en lite gudstjänst tillsammans. Det var verkligen jätte kul att få vara med och se det arbete de gör.

De är runt 50 barn som brukar komma varje gång. Jag tog med en kartong med leksaker och en massa klistermärken och en del färgpennor som de behöver till barnen.

Jag var så otroligt fascinerad över den överlåtenhet och energi de har för de här barnen. Det är samma personer som har 2 timmars söndagsskola i kyrkan varje söndagsförmiddag som sedan på eftermiddagen åker hit och har söndagsskola och betjänar de fattiga barnen i det här området. Och det är en bra bit från kyrkan, på andra sidan stan, som de måste åka. De började kl. 16. 00 och vi åkte därifrån strax eter 19 på kvällen.

 

Här i kvinnans sovrum trängs alla för att byta om och sminka sig. Under tiden sitter barnen och väntar. De har spelat in en egen CD-skiva med jätte bra barnsånger som de sjunger och dansar till varje gång. Efter ett tag började barnen dansa och sjunga i väntan på clownerna.

 

 

Små clowner…en del visste inte säker vad den där röda saken var till för :)

 

När clownerna kom ut blev det fullt ös, sång och dans och även break dans. Vem kan göra som super breakar clownen?

 

Flera av barnen var jätte duktiga, alla som kom fram fick klistermärken till priser.

 

Sedan var det dax för undervisning. Idag berättade de om hur Gud skapade Adam och Eva. Sedan fick alla barn som var sjuka förbön. Många hade hosta och förkylningar.

 

Därefter var det fika dax. Barnen fick saft, skorpor och popcorn.

 

Innan barnen gick hem var det dax för leksaksutdelningen. Fröken hade delat upp sakerna i en “tjejpåse” och en “ killpåse”. Så fick de ställa sig i två fina rader, killar i en och tjejer i en. Men innan de fick sina saker så ville de be för oss och tacka för att vi kom.

Sedan fick barnen sticka ner handen i påsen och fiska upp det som de fick tag på. Fröken gav väldigt specifika regler för hur allt skulle gå till och att alla skulle vara tacksamma för den sak de fick och inte titta på vad kompisen fick och vara avundsjuk. Hon berättade att sakerna skickats från Sverige och att de var jätte glada och tacksamma till personerna som skickat dem.

 

 

Barnen tyckte det var super kul att få fiska i påsen och alla verkade mycket nöjda och glada.

 

Kolla lilla bäbisen Rut i bakgrunden, hon fick också en leksak. Hennes mamma har tre barn och har börjat följa med sina barn till “Club de Jesus” .

Glada ledare, paret till höger är de som äger huset vi var i. De har själva inga egna barn, men väljer att öppna sitt enkla hem för hela kvarterets barn.

De här killarna var så glada för sina saker, de gick och klappade på dem och sa att de skulle ta hand om dem och nästa gång vi kom så skulle de ha vuxit och blivit stora.

Fler glada ledare!

 

Stort tack till alla er som varit med och skickat leksaker. Många har förundrats över den givmildhet och engagemang som krävs för att skicka leksaker ända från Sverige. Men jag ska säga er att det ni gjort för de här barnen kommer att kommas ihåg och ni har varit med och skänkt glädje till dessa fattiga små.

Jag har fått ha det stora privilegiet att vara på plats och dela ut dem, det är min dröm, jag tackar för det och har gjort det i ödmjukhet. Jag önskar att ni alla kunde fått vara med och träffa de här barnen. De är super mysiga.

Morsdag

Jag glömde skriva om morsdag , som firades i Latin Amerika och USA förra söndagen. Morsdag är betydligt större här än i Sverige. I Leonardos och Gabriels skola firade de på fredagen. De hade under veckan samlat in olika saker från barnen. Leonardo och Gabriel blev ombedda att ta med kex, mjölk och tonfisk. Varje klass fyllde en stor balja med olika matvaror och så satte de cellofan om så det blev fint. Detta hade sedan utlottning på, på fredagen. En mamma i varje klass vann en balja. Barnen hade gjort fina saker till sina mammor och varje klass presenterade en sång till mammorna. Det var jätte fint.

Alla mammor var speciellt inbjudna till den stora morgonsamlingen kl. 8.00. Men innan alla var på plats och programmet började så var kl. närmare 9.00, “latinsk tid”.

 

Framme vid scenen ser ni några av baljorna som senare lottade ut.

Alicias 5-årsgrupp var framme och sjöng en sång.

 

Leonardo och Gabriels klass sjöng en sång om regnbågens färger.

 

 

På söndagen var vi i kyrkan och där uppmärksammade de morsdag genom att alla mammor fick ett fint hjärta med en bibelvers och sedan de för alla mammorna.

När vi kom till baka till basen så överraskade Marco mig med jätte fina blommor.

Vår latinamerikanska vänner blev så rörda, de tyckte det var så gulligt, senare på eftermiddagen bjöd de med mig till stan och vi hade en tjejeftermiddag, Alicia fick också följa med. Vi åt glass och gick runt på marknaden där de säljer handgjorda suvenirer. Och så köpte de varsin suvenir till mej. Jag blev så ompysslad som aldrig förr. Jag hade en toppen dag.

 

 

 

Dagarna lunkar på

Nu har jag varit här ensam med barnen i 5 dagar, 4 dagar kvar tills teamet kommer tillbaka. Dagarna lunkar på och det finns alltid något att göra när man har barn. På förmiddagarna är det relativt lugnt med Emanuel, försöker hinna läsa och göra de uppgifter som jag ligger efter med. Sedan tar det sin lilla tid att handla och laga mat varje dag. På eftermiddagarna är det svenska  läxor med Leonardo och Gabriel som vanligt.

Nu har de bara 1 vecka kvar i skolan, det är helt otroligt! De ser fram emot att åka iväg på resan. De har också hunnit avsluta de flesta svenska läxböcker som de hade med sig. Och det är ju bra för det kommer inte bli tid på samma sätt att sitta och jobba med läxor när vi är ute och reser. Det får bli läsning bara på alla bussresor.

Jag undrar hur de har det i djungeln? Hoppas alla är friska. Och att de kan sova bra i sina tält och hängmattor. Och att de inte är helt uppätna av myggen.

Nu är det skönt att det är lördag i morgon, sov morgon, hoppas jag i alla fall. Men ingen av barnen ska väl behöva vakna kl. 6…

Jag får väl hålla dem uppe lite senare ikväll. Vi kan poppa lite popcorn och titta på en film tillsammans.

Vilken lyckodag

Var på posten igår och hämtade 3 paket från Sverige, fulla med leksaker! Det gick jätte bra att hämta paketen de vet vem jag är nu och vad som skickas till mej, fast de öppnar alla paket och tittar i dem. Emanuel var med mej och han såg att det var leksaker i. Han blev över lycklig och trodde att allt var till honom.

Vi åkte hem och lämnade paketen och åkte sedan direkt och hämtade Alicia, Gabriel och Leonardo i skolan. De blev överväldigade av att se alla leksaker, speciellt Alicia och Emanuel de trodde att det var julafton.

 

Så barnen fick testleka sakerna. Alicia kände igen Amandas leksaker och sa åh, åh åt det mesta. På kvällen sorterade jag leksakerna. Jag packade en kartong med småsaker, typ Mc Donalds och mjukisar som jag ska ta med på söndag när jag ska vara med på “Club de Jesus”, ett drygt 50-tal fattiga barn samlas för att ha söndagskola, leka, sjunga och fika tillsammans. Jag tänkte att de barnen kan få med en leksak var hem.

   

Sedan packade jag tre olika paket till dagiset. Ett till 3–åringarna, ett till 4-åringarna och ett till 5-åringarna. Så i morse tog jag med grejerna till dagiset. Fröknarna blev överväldigade. ¤-åringarna som fick massor med lego duplo var de som kastade sig mest över sakerna. De lyste med ögonen och började bygga direkt.

Tre åringarna är är lite mer försiktiga, de tittar först bara, sedan tar de en sak och håller den i handen. Alicias grupp 5-åringarna fick dockor och leksaks mat, det var Alicia som bestämde det och det passar bra för de är 10 tjejer i hennes grupp.

  

4-åringarnas klassrum

  

3-åringarna klassrum, det var några nyfikna förstaklassare som gärna ville se vad som fanns i lådan.

  

Alicias 5-års grupp.

Alicia berättade sedan på eftermiddagen att en tjej blev så fäst vi Barbie hästen att hon nästan inte ville släppa den när hon skulle gå hem.

Alla fröknar tackade så mycket och önskade Guds Välsignelse.

Jag tackar också å barnens vägnar. Även om det ibland känns som en droppe  havet så betyder det massor för just det barnet som fick glädje av en leksak. Det finns så enormt mycket behov här.

I går pratade jag med David som driver projektet för Iquitos fattiga barn, de som kommer hit varje lördag. Jag frågade lite om barnen som kommer hit om de går i skolan och så. Han berättade att ca hälften av de drygt 100 barnen går i skolan, resten försöker jobba genom att sälja godis och smycken och sådant eller så driver de runt på stan bara. Varje veckodag i veckan besöker de barnen i sina hem, eller det de kallar som hem för många av dem bor under väldigt märkliga förhållanden. Det kan bo upp till 30 personer i ett skjul och då kanske ingen av dem är barnens föräldrar, de kan sova 5 personer i en säng, om det finns en säng vill säga. Många utsätts dagligen för misshandel och övergrepp. Han sa att i hela länet alltså, Iquitos med omnejd så tror kommunen att det finns ca 50 000 osynliga barn. Dessa är barn som inte finns registrerade någonstans, ingen födelse attest från sjukhus, inte på någon adress, inte i någon skola.

Men man får inte stirra sig blind på mängden utan tänka att man får rädda barnen ett och ett. Och det är det de försöker göra med sitt arbete här. Deras mål är att de ska gå i skolan varje dag och lärs sig läsa och sedan få lära sig ett yrke så de kan försörja sig som vuxna. Och viktigast av allt så får de ta del av budskapet om Jesus Kristus och får därmed chansen att välja den livsvägen i sina liv. De har sett hur många barn förändrats genom den undervisning de får på lördagarna och även familjer förändras sakta men säkert genom det som deras barn får ta del av och de besök de får i veckorna av David och hans fru.