Jag har funderat och saknat och längtat efter min blogg. Jag har vetat en längre tid att jag kommer börja skriva igen. Det gäller bara att komma över tröskeln liksom. Och så blev det nu äntligen dax! En natt kl. 04.40 på jobbet. Ja, jag jobbar natt och vi sitter här och har några timmar att slå ihjäl eftersom natten är väldigt lugn.
Det är inte klokt att det gått 1½ år sedan jag skrev senast. Jag hade gärna vilja skriva nu när vi var i Peru senast och det vara flera som undrade om jag skulle uppdatera bloggen då. Men jag var inte redo. det är nästan som en graviditet, man går där och väntar och förbereder sig veckorna går och blir till månader, i det här fallet blev det t.o.m till år. Hualigen vilken lång graviditet. Men nu är det förlossning och all väntan är över. Jag tror att mycket för mig handlar om att jag gör det större än vad det är. Jag tänker hur ska jag orka skriva ifatt 1½ år? Men STOPP. Sänk kraven, förenkla, think out of the box, som det så fint heter.
Jag ska inte göra en resumé på de senaste 1½ året, inte här och nu i alla fall. Utan jag börjar idag, eller natt är det visst, och så tar vi det från där.
Jag känner efter, hur är det att äntligen börja skriva. Det känns bra...i magen...som vi sa i skolan.
Som första inlägg på så här lång tid så tycker jag att det får räcka. Så jag stannar där tack!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar