torsdag, januari 14, 2010

Kärlekens budskap

Så var det dax idag, första skoldagen. Ska bli jättekul! Jag tycker det är roligt med data och vill gärna lära mej mer. Idag börjar jag kursen “ Information & Layout B” på Komvux. Jag läste A kursen förra hösten och tyckte den var kul och lärorik, men då var det på distans. Nu har jag 3 lektioner i veckan. Jag gillar Komvux, skulle egentligen bara läsa universitetskurser på distans, men håller mej kvar lite till på Komvux,känns tryggt :). Sedan kommer jag också läsa webbdesign på distans, det blir också jättekul men lite pirrigt, jag är rädd att det ska vara svårt.

Jag sökte flera distanskurser (fristående) på universitetet och kom in på alla tillslut, men jag ska bara välja en, vilket känns lite svårt. Det är alltid svårt att välja bort, men hör mammas ord klinga i öronen “Ta inte på dej för mycket”, och nu när jag nästan är stor så måste jag ju vara lite vis också och lära av misstagen…men det finns ju så mycket kul att göra…. :)

Nu är det flera som frågar “Vad ska du bli när du blir stor!”, t.o.m min man frågade det….

Stressa mej inte! Ok! För det första så är jag inte stor än och för det andra så finns det gott om tid, om Gud låter mej leva, så det så. Jag vill gärna hålla på med det jag tycker är kul,bara med det helst, tycker inte om massa måsten. Jag vet, vissa måsten går inte att komma ifrån och det är väl ok, det också, även om man blir less på hushållsarbete ibland. Men måsten som man inte måste göra det tycket jag inte alls om, kan välja något annat så är det väl bättre att göra det. Men det kan vara att gå i motvind och då får man försvara sig. Men jag är envis och ger inte upp, har ju försvarat mig både i tid och otid hela livet (fråga en viss närstående… hihihi) så varför ge upp nu.

Usch vad påhoppigt och försvarsaktigt det där lät. Förlåt!

Men om man skalar bort envisheten och det själviska så tror jag att att Gud har en väg och ett syfte för var och en av oss, och det är nödvändigtvis inte den enklaste eller den som de alldra flesta tar. Jag tror vi ska vara lyhörda för Han röst som leder oss, så vi inte bara klampar på i egna fotspå och som vi alltid gjort.

I Jesaja 30:21 står det:

Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så skall dina öron
höra detta ord ljuda bakom sig”Här är vägen gå på den.”

En av mina favorit bibelord. Gud lovar oss att han ska vägleda oss, men det är vi som måste vara lyhörda för hans röst och villiga att gå dit Han kallar. Det kan jag egentligen bara göra om jag är beredd att lägga mer mitt eget, inte bara tänka mej och det jag vill. (Låter kanske som raka motsatsen till det jag skrev tidigare, men det är väl det som är kampen och utmaningen). Och jag kan säga av min egen erfarenhet, det finns ingen plats så underbar som i hans öppna famn (det blev visst en sång). Men den är så sann, jag hade tänkt skriva i hans vilja, men att vila i Hans famn är ju att vara i hans vilja. Vårt första syfte är ju till gemenskap med honom, att bara få vara. När vi är i hans famn får vi smittas av Hans kärlek vilket leder fram till de bibelord jag läste idag och ville dela med mig av.

Johannes pratar om kärleken och han gör det utifrån sin erfarenhet, han har varit nära den som älskar.

1 Joh 3:17-18
Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?
Kära barn, låt oss älska, inte med ord eller fraser utan i handling och sanning.

Skulle kunna citera hela Johannes brev för det är propp fullt med underbar sanning om kärleken. Men vers 17 handlar om oss,vi som lever i den här rika delen av världen. Vi har denna väldens tillgångar,men vad gör vi med det? Hur mycket delar vi ut till vår broder. Jag kämpar dagligen med den här frågan. Jag har sett fattigdomen i ansiktet, och sedan ser jag på mig själv, mitt liv…jag får inte ihop det, mitt hjärta säger nej, det här är inte rätt.

Men jag bor i det här landet, jag har växt upp i det här landet, det är inte lätt. Men Gud kallar oss att komma närmare och närmare Hans kärlek. Kanske kan jag älska lite mer för varje dag. Kärleken för min nästa kan bli lite starkare för varje dag. Kan jag komma ut ifrån mej själv?, bibelns ord kallar oss faktiskt till att dö från oss själva, dö bort från vårt ego som upptar så mycket var oss.

Älska din nästa som dej själv”, vad betyder det? Jag har sagt det förut, att vilja och göra det högsta för din nästa. Helt emot den svenska jantelagen, du vill och önskar att grannen ska ha det bättre än du själv, bättre jobb, bättre bil, snyggare trädgård,maffigare villa, jag detta var väl lite enkelt draget men du förstår bilden.

För att dra parallellen till den fattigare delen av välden,(vi har människor i vårt land som inte har det så gott ställt också för den delen). Vill du att de ska få ha det lika bra som du? Det liv du och jag lever kanske inte ens finns i deras vildaste fantasi, deras dröm är mat för dagen, tak över huvudet, rent vatten att drick, kläder på kroppen, en mamma och en pappa eller åtminstånde någon som bryr sej. Men för att dessa människor ska kunna komma närmare sin dröm måste vi dela med oss av vår. Det är bara så. Och jag tror det är Gudomligt. Ordspråket, “det är saligare att ge än att få” tror jag är sant. Vi mår bra när vi flöda.

Vad säger vers 18, inte bara ord och fraser utan i handling. Jag vet att du har det där inne, men Gud vill att vi ska agera ut det också. Vi ligger där i Hans famn och tar emot av Hans kärlek, nåd och sanning. Nu ska vi ge vidare det vi fått, det måste få flöda annars blir det Döda havet av alltihop, vi dör, inte på det sättet som jag skrev tidigare,utan kärleken i oss dör och därmed närheten till Gud.

I 1 Joh 4:11 står det:
Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra

vers 16 b
Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och
Gud förblir i honom.

Vad står det? Vi är skyldiga att älska varandra. Så gör egot i oss uppror, ingen ska säga till mej vad jag ska göra, jag är inte skyldig någon något. Men Gud Han har betalat det högsta priset, Han har gett sin Son till oss för Han älskar oss så mycket, Han kallar oss sina barn. Hur mycket älskar vi honom tillbaka? Det står skrivet, du kan inte älska Gud och vandra i mörkret samtidigt, om du säger att du älskar Gud, men hatar din broder då ljuger du, säger bibeln. Så låt oss vandra i ljuset och i kärlek och sanning. Och kärlekens frukter känner vi igen, godhet, gästfrihet, mildhet, generositet, omtanke, tålamod….ect…etc

1 kommentar :

Maggis sa...

Du är så klok! Ja du är verkligen på banan igen. Det hörs. Gud välsigne dig!