Så var det dax att komma in i rutiner och tider igen. Känns bra faktiskt. Men jag har varit ganska trött, särskilt efter 18 på kvällen kommer en trötthetsvåg. Det tycker inte jag är kul för det är då man vill orka med sista rycket med barnen, läxor,läggning och sånt.
Sedan tycker jag inte om att bara tänka TV-soffa på kvällen bara för att man är så slö. Det finns så mycket annat mer uppbyggande och nyttigt att göra här hemma. Känner att jag förfallit lite på TV-fronten under lovet.
Det känns som att den här våren kommer det hända en del. Hösten har varit en form av vilotid, vilket stundvis varit så frustrerande för lilla mej som har svårt att sitta still, men jag kände att det var kallat att vara det. Redan idag får jag en liten glimt av varför. Så ofta man inte förstår saker och ting mitt när de händer och det värsta att man inte vågar och kan bara vila i det utan att bli otålig eller rastlös. Han har kontroll, det har Han alltid. Och det finns nog mycket som sker i det fördolda som vi inte ser eller förstår nu men får uppleva senare.
Så det som såg resultatlöst ut och t.o.m som att det helt gick åt fel håll, var inte det. Det gällde bara att hålla ut och vänta på rätt tid.
I Klagovisorna 3:22-26 står det så här:
“Herrens nåd är det att det inte är ute med oss,
ty det är inte slut med hans barmhärtighet.
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Herren är min del, det säger mig min själ,
därför står mitt hopp till honom.
Herren är god mot dem som väntar på honom,
mot den själ som söker honom.
Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar