Bloggen fortsätter

Nu kanske ni undrar om det är slut med bloggandet bara för att vi är hemma i Sverige. Men jag har tänkt fortsätta. Bara det att det varit lite annat att tänka på denna vecka och vi har ju dessutom inte haft internet hemma. Men nu funkar det och det gick faktiskt snabbt måste jag säga.

Det var så att det satt en lite dosa i hallen när vi kom hem som vi inte haft förut. Hyresbostäder har kopplat in “riktigt bredband”… Så eftersom vi ändå skulle välja leverantör på bredband och telefon så jämförde vi lite priser och så. Och det verkar vara bra med Bredbandsbolaget som står för bredbandet och telefonin. Det var ju inte hyperbillig men vi får telefonin på köpet och det kostade oss inget att få ett nytt telefonnummer vilket är mycket förmånlig med tanke på att andra tar mellan 700 – 1000 kr för det.

Det som var bra var att jag kunde börja använda bredbandet direkt bara genom att knappa in en kod. Telefonen och routern kommer sedan på posten.

Barnen har börjat skolan i måndags. Leonardo går nu i 4:an och Gabriel i 2:an. Båda har fått behålla samma fröknar vilket känns jättebra. Jag tror på kontinuitet. Alicia har fått börja i förskoleklassen fast hon inte fyller 6 förens nästa år i januari. Men jag ror det blir jättebra med det. Hon har en jättegullig fröken (Leonardos gamla) och det verkar vara en mysig klass med en massa tjejkompisar. Varför jag säger just tjejkompisar är för att det var lite dåligt med det sista terminen på dagiset, så det är en stor anledning till att hon fick börja ett år tidigare. Alicia trivs i alla fall bra än så länge och hon är väldigt nyfiken och sugen på att lära sig saker.

Emanuel har haft inskolning på sin gamla avdelning på dagis. En hel del nya barn och flera i hans ålder, samt nästa samma fröknar, bara ett nytillskott. Men han verkar trivas bra direkt. I torsdags lämnade jag honom och han åt på dagis, det var inga problem. Så från måndag räknar jag med at han kan gå sitt vanliga schema, 15 tim veckan.

Det blir ju lite pyssligt med att åka spårvagn och buss varje dag, men det går bra. Mest är att det blir så dyrt. Det var ju så synd att barnen inte får skolkort längre. Den lyxen varade i 2 år. Det som är skönt är att Alicia och Emanuel är lediga på fredagar. Det känns ju kanon.

Idag har vi varit i kyrkan för första gången sedan vi kom hem. Det var trevligt att träffa alla kända ansikten och det var många som hälsade oss välkomna tillbaka det värmde. Det är bara en lite märklig känsla att vara tillbaka och det mesta är som vanligt. Det enda som gör att man vet att man varit iväg en tid är att man ser att allas barn har växt. Annars känns det som om det var en vecka sedan vi var där sist. Märligt?

Igår var vi i Linköping på UMU basen där,äntligen. Vi fick ju veta att de öppnat en bas i Linköping bara några veckor innan vi reste till Peru. Det var ju så mycket att stå i då så vi hann inte åka dit innan vi åkte. Vi hade dok lite kontakt på mailen med basledarna Anders och Sara. Denna vecka har ett par från Colombia undervisat i skolan i Linköping. Och de var även på vår skola i mars och undervisade så vi kände ju att vi ville träffa dem när det var här.

Basen här är en latino/svensk bas vilket är jättekul. Det är 4 colombianer, samt basledarna som bott i Colombia flera år. Det håller just nu på med sin andra DTS (Disipleship Traning School) sedan starten i januari. Just nu har de 5 elever. Vi tycker det är superkul att ha dem så nära oss och vi hoppas att vi ska få samarbeta med dem.