Idag är det lördag och vår vecka här är snart slut. Ikväll har vi ungdomsmöte och imorgon har vi söndagsskola på förmiddagen och gudstjänst på kvällen. Jag känner mig lite hängig idag. Jag har haft ont i halsen i några dagar och idag känner jag mig tung i huvudet och har lite ont i kroppen. Församlingen vi är hos tog i förmiddags med oss på en sightseeing tur i staden. Det var väldigt trevligt av dem. Vi åkte till några kända platser. Jag var rätt hängig och släpade mig runt bäst jag orkade. Efter maten har jag sovit och vilat. Får samla mina krafter så jag orkar göra några draman ikväll. De andra har just nu en samling med ungdomarna och berättar lite om skolan och lär dem ett drama och en dans.
Vi har blivit så väl mottagna här. Vi var efterlängtade kan man säga. Pastorn hade långt i förväg skrivit ett schema för veckan och planerat allt vi skulle göra. Han har tagit tid för bön och reflektioner vilket är mycket viktigt och det har känt väldigt bra.
Som jag skrev kort i förra inlägget så är det ett helt annat andligt klimat här. Folk är mer stressade, har inte tid och de har en högre levnadsstandard och har helt glömt bort Gud. Vi upplever också att katolicismen är starkare här. Många katoliker vill inte ha något att göra med de evangeliskt kristna.
Första dagen var vi ute i området kring kyrkan och knackade dörr. Det var tufft. Vi fick en hel del dörrar i ansiktet. Men vi hade också två personer som tog emot Kristus i sitt liv. Även om det kan kännas svårt så är det värt det. Om vi knackar på 100 dörrar och bara en öppnar och tar emot Jesus i sitt liv så är det värt det. Sedan är det ju inte alltid vi får skörda heller. Pastorn har uppmuntrat oss mycket. Som jag sa tidigare så har vi varit så välsignade i Peru med stor¨publik och människor som varit väldigt mottagliga. Så många av oss blev nog lite chockade när vi kom hit. När vi var mitt inne i stan och gjorde vårt program var det många som passerade förbi, men inte många som stannade, några stannade en stund och gick sedan vidare. Men när vi skulle prata med dem efter programmet försvann de flesta. Pastorn berättade att förra året hade de ett annat team med ungdomar här och de var ute och evangeliserade. De hade ungefär upplevelse som oss, men de sådde många frön och församlingen fick se skörd av deras arbete länge efter att de åkt. Det är ju uppmuntrande!
Nästan varje dag i veckan har församlingen olika samlingar hemma hos församlingsmedlemmar i olika delar av staden. I dessa områden har vi varit och gjort program varje eftermiddag. Det har varit mest barn som kommit, men en handfull vuxna har också stannat och tittat.
Ni får gärna be för oss och det arbete vi gör. Man märker direkt vilken skillnad det blir när det andliga klimatet är hårdare. Det är bara Gud som kan bryta igenom det. Be gärna för att jag snabbt ska bli frisk också och återfå krafterna. Nästa vecka har vi en värsting resa framför oss. Vi ska åka buss härifrån till Santiago och sedan vidare till Los Andes. Det är en resa på 30 timmar med buss. Be för beskydd. Chaufförerna här kör inte som i Sverige kan jag säga.
Avslutar med några bilder från Arequipa där vi var i måndags.
På bussen till Arequipa. Efter att lämnat våra saker hos Maglys släktingar åkte vi in till centrum och åt lunch på en terrass restaurang som hade utsikt över hela staden.
Kolla in bergen i bakgrunden. Den här staden behöver man minst en vecka i för att se allt fint.
Inifrån en katolsk kyrka i centrum av Arequipa. Hela gänget på busscentralen i väntan på bussen till Chile. Vi kommer spendera en hel del timmar på busscentraler de närmaste veckorna. 8 veckor kvar på vårmissionsresa….
En typisk teambild. Det gäller att få in så många som möjligt i en bil eller en minibuss.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar