Kl. är snart 2 på natten och om en timma är det dax att kliva upp,om jag går och lägger mig vill säga, för att åka iväg till flygplatsen. Tänk att nästan 7 mån här i Latin Amerika är över. Det kommer bli både skönt och konstigt att komma hem.
Just nu tänker jag mest på min sköna säng där hemma och min sköna dusch och att få slänga barnen i badkaret i en timma så de blir riktigt rena. Det ska bli härligt.
Vi landar på Arlanda kl. 15.00på torsdag, sedan får vi se hur vi tar oss till Norrköping, med tåg antar jag, men jag vågar inte riktigt boka i förväg med tanke på alla de förseningar som var när vi åkte hit. Sedan ska vi bara ta oss till vårt hem från stationen, men vi är ju vana resare nu.
Det känns inte alls så jobbigt att tänka på nästan 20 timmars restid. Det är ju ingenting mot allt resande med buss vi gjort under den här tiden. När vi skulle resa till Peru så kändes det jättetufft innan. Vi kunde ju knappt få barnen att hålla sig lugna ett par timmar i bilen.
Min kära mamma har varit så snäll och åkt hem till oss och satt lite frukost mat i kylen. Det känns ju jätte bra. Tusen tack, mamma! Och på fredag kommer hon hem till oss. Det här är det längsta i hela vårt liv som vi varit ifrån varandra. Barnen längtar också efter mormor.
Och de saknar sina kompisar, de vill åka och leka med den direkt när vi kommer hem. Vi får väl se, det kommer ju bara vara tre dagar tills de träffar dem i skolan. Vi har ju ingen fast telefon när vi kommer hem, den sade vi upp när vi åkte för det skulle bli dyrt at betala den varje månad. Men vi har ju våra mobiler.
Vi ses och hörs i Sverige!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar