Vår vecka i La Paz

Vi har haft en bra vecka i La Paz. Det var en fascinerande stad. En dag åkte vi in till plaza San Fransisco tillsammans med ett gäng ungdomar från kyrkan. Det var massor med folk på plazan, som ligger nästan i centrum. Där gjorde vi ett program med dans och draman.

Det var många skoputsare som jobbade där, varav en kille som kunde en hel del svenska. Han hade lärt känna en svensk som hade bott i La Paz och han hade lärt honom en hel del svenska. Det var lite komiskt. Men mina ögon föll på en ung tjej som också jobbade som skoputsare. Hon hade en liten bäbis bredvid sig som kröp runt på marken. Bäbisen hade en body och en tröja på sig och två olika strumpor som gick en bit ovanför knäna. Det började bli sent på eftermiddagen och temperaturen sjönk. Jag letade fram ett par av Emanuels extra mjukisbyxor som jag hade i ryggsäcken och ett par strumpor och trosor. Sedan gick jag fram och pratade med tjejen. Hon var bara 16 år och bäbisen var 9 mån. Bäbisen var alldeles svart av skokräm för den enda leksaken hon hade var mammans skoputsar låda. Hon jobbade på plazan varje dag och reste nästan en timma för att åka dit. Hon fick kläderna och lite pengar och jag råkade ha med en liten minidocka som mamma skickat när vi var i Iquitos så hon fick den att leka med.

På lördagen hade vi ungdomsmöte på kvällen med massor av lovsång och vi gjorde också dramat Champion.  Marco pratade lite och en annan tjej predikade. På söndagsmorgonen hade vi förmiddagsmöte och det kom massor med folk. Vi gjorde dramat La Familia. Men innan det var det lovsång, 1½ timma, det var fascinerande att vara med på deras lovsång. Ungdomarna och andra som ville samlas framför scenen och lovsjunger och dansar. Och det tog aldrig slut…inte för att man ville det. Mötet blev långt, det började kl. 10.00 och var slut 13.30!

 

Champion, kriget mellan änglar och demoner, mellan Jesus och djävulen.

 

 

 

 

 

 

 

Från lovsången på söndagsmorgonen. Jag gillade verkligen “altaret” de hade gjort till vänster om scenen men korset. Där stod alltid nattvard framdukad för den som ville ta. Det var läckert med tre olika rörliga bilder framme på väggen där lovsångs texten stod samt all bibel ord i predikan, och lite annat också.

På måndagen, vår lediga dag, åkte vi till centrum och kollade runt bland alla små stånd där de sålde typiska saker från Bolivia. Jag älskar att gå runt och titta på sånt.

På tisdagen gick vår buss till Cuzco kl. 8.00 på morgonen, så vi var tvungna att vara i kyrkan kl. 6.00. Det var tidigt.

 

Bilder från huset vi bodde. Superfint, men det var så tomt. Det var ju bara 3 personer hemma i det jätte huset. Och så var det så kallt. De hade ingen värme i huset. Jag föredrar nog enkelt och mysigt än stort och kallt.